Jag är fortfarande så pass ny i mitt scrappande att jag prövar mig fram för att hitta min egen stil. Jag surfar runt på olika bloggar och tar så mycket ideér ifrån andra som jag bara kan och sedan prövar jag om det är något som passar mig. Jag scrapliftar tekniker, lo´s, användande av starkt mönstrade papper, stämplar, band, knappar o.s.v. Jag börjar hitta hem men jag klarar mig inte utan skisser!
Det bästa med att scrappa är att man fångar stämningen som var när kortet togs. Man kan skriva ner exakt vad som hände och sades. Jag vet inte hur det är med andra men mitt minne är så otroligt kort. Jag är en person som verkligen borde skriva dagbok för jag minns ingenting! Jag har det berömda teflonminnet...
Tänk att inte komma ihåg allt tokigt, roligt och mysigt som man upplevt med sina barn! Ungdomsåren är försvunna in i dimman sedan länge, men detta får inte missas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar