Tune in and turn the volume up!!!

På onsdag efter kl.9 hör ni undertecknad i radion! Mix megapol ringer upp deltagarna i Grys runningteam och jag ser inte fram emot att bli häcklad av Anders Timell. Hörde när han höll på att ramla ur stolen av skratt när första tjejen berättade att hon sprungit på 65 minuter. Det var tydligen inte bra...

Det närmar sig!

Nu är det snart dags för milen med Gry. Igår fick jag hem mitt startbevis och informationen från Tjejmilen. Jag har startnummer 10535 och är i tidtagningsklass. Roligt att de valde att chippa oss så man kan se hur det gick för Gry. Tror inte att chansen är så stor att man lyckas hålla koll på henne hela loppet. Hörde att Gry haft svårt att komma igång med sin träning och har i elfte timmen skaffat sig en PT!!! Detta kan sluta hur som helst. Jag vill också ha en PT så jag kommer tillbaka till min fart jag hade innan förkylningen. Om jag sprang långsamt före så är det ingenting mot hur långsamt det går nu... Säger väl en hel del om i vilken dålig form jag är när en förkylning gör att man går bakåt flera veckor i "utvecklingen".

Nåväl!Vill ni följa min framfart på djurgården den 5:e september så kan ni få mitt resultat direkt via SMS.Det blir mellantiden vid 5 km och sluttid som skickas.Skicka TM(mellanslag)10535 till 72700. Tjänsten kostar förvisso 20 kr plus operatörens trafikavgift men det kan ni ju kosta på mig!!!

Harry!

Ett litet kort till en liten kämpe!

Sammanträffanden!

I fredags var familjen på Astrid Lindgrens värld. Det första som hände var att det kom en mamma och ropade på Stora A. Jag hade lite svårt att placera henne men ganska så snart fattade vi... Det är ju Arvids mamma!

Stora A träffade en kille på semestern i Varberg som han blev superpolare med. Efter att han åkt från campingen så blev aldrig semestern sig lik. Saknaden efter Arvid gjorde att Stora A inte riktigt ville gå till lekparken, det var ingen idé eftersom "alla åker ändå". Helt otroligt att vi springer på Arvid, flera veckor senare, på en stor nöjespark!!!



Jag kom med på några kort!!! Lilla E passade så lämpligt på att springa och ställa sig bakom kameran (för det är så roligt att kolla på den lilla skärmen och vinka till mamma som är med på tv!!!).

Nu är det slutdaltat med förkylningen. Det har gått mer än en vecka sedan jag sprang så idag är det skorna på.

Önska mig lycka till, det behöver jag.

Scrapskrubb!

Nu har jag röjt inne i våran dataskrubb och döpt om den till MIN scrapskrubb.



Konstigt nog så verkar "vissa" familjemedlemmar leva i tron att det fortfarande går att lägga in allt som man inte har en plats för på bordet, för bara under några dagar så har jag burit ut allt ifrån väskor, album och dator från den rena bordsytan...

Bara så där...

Igår ville Stora A cykla efter att vi varit ute en sväng på förmiddagen. Jag tyckte att han skulle åka på sparkcykeln i stället (för jag var tvungen att lägga Lilla E och börja med maten så jag hann före jobbet), men han hade bestämt sig för att cykla - trots att han inte kan!

Hur förvånad blir inte jag när jag tittar ut en kort stund senare, för att kontrollera att han verkligen håller sig på garageuppfarten och inte leker på gatan, och ser att han cyklar runt runt, stannar, och tar fart och cyklar runt igen. När han ser mig stannar han med en sladd!!!

Alltså, är det så det går till! Ett jättekliv i utvecklingen utan mammas och pappas insats. Så lite som han tränat på cykeln och så detta...



Jag är så imponerad av min son!

Vill ha!

Visst verkar det roligt? Jag har en spanare som ska med så jag räknar med att få höra ALLT om hur fantastiskt det har varit på denna resa....


Men jag planerar att vinna detta kitet som jag kan trösta mig med under tiden de roar sig på böljan den blå. ;)

Alltid redo!

Det var jättejobbigt att pappan i familjen skulle åka iväg till jobbet igår kväll. Stora A hade gjort i ordning en hel väska (lillasysters som ni kanske förstår) full med användbara saker som han tänkte ta med sig när han skulle följa med till fabriken på söndagskvällen. Problemet var ju bara det att han inte skulle med. Små barn ska sova i sin säng på natten. En jätteledsen kille på 4.5 år stod och grät när bilen rullade iväg utan honom...

Semestern är slut!!!

Så går det!

När vi var på Tomteland i början på veckan så passade jag på att krama en snödriva (ni ser väl att det föreställer en sådan? Själv var jag tvungen att kolla i programbladet för att fatta vad det skulle vara). För att överbevisa sonen om att det inte var en farlig driva så kastade jag mig runt magen på den kylige besökaren, inte en utan två gånger minsann... Det skulle jag inte gjort för nu är jag förkyld! Löpningen får vänta några dagar. Bomull i skallen och cement i bröstet! Jobbar sent skift i veckan och hade därför fått svårt att få till någon löpning, så det var en vältajmad förkylning får jag säga. Hoppas att den inte blir långrandig, för då börjar det bli tight om tid... Snart tjejmil!

Årets semester är faktiskt slut!

Och väldigt vad fort det gjort med 5 veckors ledighet...

Vädret har varit kanon! Havet har varit varmt, inget trippande på tå och blaskande med blöta händer på låren för att långsamt vänja dem med vad som komma skall (att de ska domna bort av kölden).

En picnic har vi hunnit med (det är faktiskt väldigt bökigt att sitta på marken och undvika att meloner och kycklinglår landar på de vita byxorna).

Jag har sprungit flitigt på morgon och kväll, men det har varit varmt så i det avseendet hälsar jag hösten välkommen med svalare temperaturer.
Nu är vi tillbaka efter 4 veckor i Varberg och en vecka i Dalarna (Mora och Leksand). På måndag börjar allvaret igen.